Tankar angående volontärresa

Som jag lovade igår, så blir det faktiskt ett blogginlägg idag. Tro det eller ej. Jag har precis haft ett litet yogapass på 20min och tagit en liten dusch. Jag och Pontus skulle ju egentligen åka och simma idag, men när jag var påväg dit efter jobbet så skrev Pontus till mig och sa att det bara var öppet för bokade grupper och liknande idag. Typiskt. Så vi åkte direkt hem till Pontus istället och jag körde ett yogapass. 
 
Jag vill prata lite om inlägget jag skrev igår. Eller i alla fall en liten del av innehållet. Jag nämnde att jag satt och läste om volontärresor. Okej vi kör direkt, this is how the story starts: 
Jag har alltid, så länge jag kan minnas, velat bli volontär. Det är en av mina största drömmar. Har funderat på det länge men inte tänkt igenom det helt och hållet vart det skulle vara eller vad exakt det skulle handla om. Men nu har jag kommit fram till det. Jag vill sååå gärna åka till Afrika och hjälpa barn. Jag har kollat runt lite och hittat ett volontärarbete i Zanzibar som jag gärna skulle vilja åka på. Då får man välja mellan att jobba med förskolebarn eller lära ut engelska och datakunskap till ungdomar. OM jag kommer åka iväg (inget är ju bestämt än, inte ens halvt bestämt så vi ska inte dra några slutsatser än) så blir det nog inte så länge i alla fall, bara några veckor. Men vi får se, det kanske inte ens blir något, jag har inte tänkt igenom det helt och hållet än men jag hade väldigt gärna gjort det. Men jag tänkte jag skulle dela med mig av mina tankar och obestämda planer ändå. Dessutom så måste jag spara lite pengar till det först. 
 
Jag har ju funderat på det väldigt länge, att göra något sådant här. Men det var faktiskt en specifik sak som faktiskt fick mig att gå in och läsa lite om det, och det var faktiskt en dokumentär på tv4. En resa för livet heter den. Den är några svenska kändisar som åker ner till Afrika via SOS Barnbyar och ser hur det faktiskt är där nere och om jag ska vara helt ärlig så satt jag mest och grät genom hela avsnitten. (det har kommit ut 2 avsnitt hittills och det sänds på tv4 på måndagar kl.21) Det slår mig så hårt i hjärtat på något vis att se hur det är. Att veta att vi klagar över att vi inte får våra soptunnor tömda när så otroligt många barn och familjer bor på stora soptippar och lever bland bakterier och smuts och inte får någon tillgång till varken mat eller hygienartiklar. 
 
Från och med idag kommer jag önska mig gåvor som skickas till de behövande varje gång jag fyller år och varje julafton. Jag vill hellre öppna ett kort där det står att någon behövande har fått en gåva än att jag ska öppna ett paket med en pryl som jag kommer använda max 2 gånger. 
 
Dokumentären kan ni hitta på tv4play eller klicka på bilden om ni vill kolla. Jag rekommenderar det verkligen. 
(bild från sos-barnbyar)